Nordic Outlook: Ingen problemfri återhämtning

Den globala återhämtningen har i flera avseenden förstärkts de senaste
månaderna. Krispolitiken har fyllt sin uppgift: att stabilisera de ekonomiska
och finansiella systemen. Men när världen nu tillåts lyfta blicken ökar inte
oväntat oron för hur statsfinanser ska bringas på rätt köl tillräckligt snabbt,
och hur förändringar i den globala kreditmarknaden ska påverka tillgång och
kostnad för kapital. Slutsatsen är densamma som tidigare: tillväxten hämmas. BNP
i OECD-området väntas växa nära trendnivåer 2010-2011, vilket räcker för att
stabilisera jobbmarknaden i många länder. Risken är ändå stor för att
arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer.

Kina förblir en drivande kraft i världsekonomin. Man behöver visserligen strama
åt kreditmarknaden för att motverka bubbeltendenser i tillgångspriser, men någon
allmän fara för inflation och överhettning finns knappast. Kina har verktygen
att kunna väja för obalanser och utgör därför en stabiliserande kraft för
regionen och för världen.

Risken för inflation är generellt sett liten i världsekonomin. Eftersom
finanspolitiken måste stramas åt och kreditläget väntas vara kärvt blir
räntepolitiken fortsatt mjuk i många länder; Fed och ECB höjer räntan först i
slutet av 2010. För EMU testas samarbetet i grunden i en miljö med hög
arbetslöshet och där flera länder inte längre har tillgång till effektiva
ekonomisk-politiska instrument. Euron fortsätter att försvagas.

Sverige står väl rustat när andra länder tvingas genomgå statsfinansiell
restaurering. I vissa avseenden har vi lärdomarna och hanteringen av
1990-talskrisen att tacka för det. BNP-tillväxten 2010 och 2011 blir 3,1
respektive 2,7 procent (2,8 respektive 2,7 i kalenderjusterade termer).
Hushållens konsumtionsutrymme gynnas av finanspolitisk expansion (15 mdr mer i
budgeten 2011), stor räntekänslighet och ett högt uppdrivet sparande. Därtill
kommer att industristrukturen bör kunna bli en fördel i den internationella
återhämtningsfasen. Arbetslösheten toppar på 9,5 procent under andra kvartalet
2010, en halv procentenhet lägre än vår tidigare prognos. Löneavtalen hamnar
runt 2 procent och utgör inte något hot mot inflationen; produktiviteten vänder
åter uppåt. Riksbanken höjer räntan under andra halvåret, med start i juli, och
når 1,5 procent i december och 3,0 procent i december 2011.

- Det är ju knappast en nyhet att många länder befinner sig i ett bekymmersamt
statsfinansiellt läge, säger SEB:s chefekonomRobert Bergqvist. Men för t ex
flera EMU-länder saknas nu ekonomisk-politiskt manöverutrymme om
till-växtkurvorna skulle börja peka nedåt när varken räntan, valutan eller
finans-politiken står till förfogande. Det oroar många finansiella aktörer,
säger Bergqvist.

- Återhämtningen är omgärdad med orosmoln, men det finns ändå ett momentum i
tillväxten. Räntepolitiken förblir fortsatt mycket expansiv så länge det finns
risker för bakslag och nedpressade produktionsnivåer inom industrin innebär en
potential för snabba ökningar, säger SEB:s prognoschef och huvudredaktör
förNordic Outlook, Håkan Frisén. Försvagningen på arbetsmarknaden har blivit
mildare än väntat. Det är glädjande eftersom det minskar riskerna för stora
långsiktiga skador på ekonomin. Samtidigt lär det ta tid innan vi kommer ned
till mer rimliga nivåer, säger Frisén.

Nordic Outlook står fast vid bedömningen att interna och externa krafter
påverkar de globala bank/kreditsystemen på ett sätt att det får penningpolitiska
konsekvenser.

- Det är svårt att kvantifiera effekter, men det är högst troligt att nya
finansiella regleringar och krav kommer att hämma det allmänna kreditläget genom
lägre utbud och högre kostnad på kapital, säger SEB:sTomas Lindström, med ansvar
för penningpolitisk analys. Detta, och låg kärninflation, ger centralbankerna
utrymme att hålla genomsnittligt lägre styrräntor i det lite längre
perspektivet. Riksbanken har ju sänkt sin prognos över den neutrala styrräntan,
vilket låg i vår bedömning från i höstas, säger Lindström.

Påfrestningarna påUSA:s ekonomi är stora, inte minst från den svaga
arbetsmarknaden.

- Det ser ut att bli starka tillväxtsiffror i USA under 2010, men ekonomin
tappar kraft mot slutat av året när lagereffekter och finanspolitiska
stimulanskrafter klingar av, säger SEB:s USA-ekonomMattias Bruér. Arbetslösheten
väntas bita sig fast och ligga kvar på strax över 9 procent 2011. Ledig
kapacitet håller nere inflationen och det är först i december i år som Fed rör
räntan försiktigt uppåt, enligt Bruér.

För första gången på länge höjer SEB sina BNP-prognoser förBaltikum; för Estland
och Litauen, där recessionen nu väntas brytas i år.

- Det värsta verkar vara över i Baltikum. Tendenserna till bottenkänning, som vi
pekade på i höstens rapporter, har förstärkts i vinter. Exportutsikterna har
ljusnat ytterligare och en estnisk euro-anslutning 2011 ser allt mer trolig ut,
något som höjer investeringar. Samtidigt kvarstår viss osäkerhet om regeringarna
ska orka fullfölja stålbadspolitiken. Denna risk gäller särskilt Lettland som
går till val i höst, sägerMikael Johansson, ansvarig för Baltikum- och
Östeuropaanalysen.

Svensk export och privat konsumtion kan överraska positivt under 2010-2011,
menSverige är förstås beroende av att den internationella konjunkturen rullar på
utan bakslag.

Norden sticker ut på ett positivt sätt när det gäller starka fundamenta, säger
SEB-ekonomenDaniel Bergvall. Statsfinanserna i Sverige har stått emot
recessionen överraskande bra. Budgetunderskottet blir knappt 2 procent 2010
respektive 2011 och statsskulden stiger till "bara" 36 procent av BNP 2011. Ett
regeringsskifte påverkar inte siffrorna så mycket på kort sikt, även om
finanspolitiken väntas få en mer efterfrågeinriktad profil, enligt Bergvall.

KPI-inflationen i Sverige är i en uppåtgående rörelse som en direkt följd av att
tidigare energipris- och räntefall trillar ur 12-månaderstalen och Riksbanken
väntas höja räntan framöver. Kärninflationen, som ligger något högre än i många
andra länder, är dock på väg ned. Stigande produktivitet och en starkare krona
dämpar pristrycket.

- Riksbanken kan till skillnad från de flesta andra länder inte räkna med att
finanspolitiken kommer att stramas åt de närmaste åren. Vi räknar därför med att
Riksbanken höjer räntan i juli och att reporäntan ligger på 3 procent mot slutet
av 2011; en högre nivå än t ex Fed och ECB, säger Håkan Frisén. Med fortsatt
snabb ökning av utlåningen till hushållen och en förnyad prisuppgång på bostäder
ställs Riksbanken tidigare än många andra centralbanker inför ett dilemma. Det
återstår att se om Riksbanken, eller någon annan myndighet, får tydligare
befogenheter att påverka belåningsgrader och amorteringstakter.

G20-ekonomierna fortsätter att bygga det "nya världsekonomiska huset" med målet
att få en mer balanserad och stabil global ekonomisk och finansiell utveckling
framöver.

- Vi tror att det arbete som pågår inom G20, med stöd av Internationella
valutafonden, kan få mycket stor betydelse, säger Robert Bergqvist. När G20 "går
i mål" i Sydkorea i slutet av året kan vi ha ett helt nytt sätta att tänka kring
både globalt samarbete och riktmärken för den ekonomiska politiken. Det är
förstås mycket intressant för Sverige med vårt internationella beroende. Facit
kan bli något positivt men vi bör också ha realistiska förväntningar, säger
Bergqvist.


Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %|2008 |2009 |2010|2011|
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|USA                                             | 0,4 |-2,4 |3,4 |2,2 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Euro-zonen                                      | 0,5 |-3,9 |1,7 |2,0 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Japan                                           |-1,2 |-5,0 |1,5 |1,8 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|OECD                                            | 0,6 |-3,5 |2,4 |2,3 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Kina                                            | 9,6 | 8,7 |10,5|9,0 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Baltikum                                        |-1,0 |-15,9|-0,1|4,2 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Världen (PPP)                                   | 3,0 |-0,7 |4,5 |4,3 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Svensk ekonomi. Årligförändring i %             |2008 |2009 |2010|2011|
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|BNP, dagkorrigerad                              |-0,5 |-4,4 |2,8 |2,7 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|BNP, faktisk                                    |-0,2 |-4,5 |3,1 |2,7 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Arbetslöshet (%) (EU-definition)                | 6,2 | 8,3 |9,3 |9,2 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|KPI-inflation                                   | 3,4 |-0,3 |1,3 |2,4 |
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Offentligt saldo (% av BNP)                     | 2,5 |-1,6 |-1,9|-1,9|
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Reporänta (dec)                                 |2,00 |0,25 |1,50|3,00|
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+
|Växelkurs, EUR/SEK (dec)                        |10,92|10,24|9,50|9,20|
+------------------------------------------------+-----+-----+----+----+



SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag,
institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster
i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen.
Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har
genom sitt internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.
Den 31 december 2009 uppgick koncernens balansomslutning till 2 308 miljarder
kronor och förvaltat kapital till 1 356 miljarder kronor. Koncernen har cirka
20 000 anställda. Läs mer om SEB påwww.sebgroup.com <

http://www.sebgroup.com/>.

_____________________________________________

För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 070-445 1404
Daniel Bergvall 08-763 8594
Mattias Bruér 08-763 8506
Håkan Frisén 070-763 8067
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8028
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 9916, [e-mail]
<mailto:[e-mail]>



[HUG#1384830]





    Pressmeddelande (pdf): 

http://hugin.info/1208/R/1384830/343550.pdf