Nordic Outlook: Snart dags att avveckla monetä...
Krispolitiken börjar få effekt i form av ökad stabilitet i
världsekonomin. Stigande riskaptit och bättre fungerande
kreditmarknad gör att politikens verkningsgrad ökar. Framöver ställs
den ekonomiska politiken inför den dubbla utmaningen att säkerställa
återhämtningen och samtidigt undvika nya finansiella bubblor och
excesser. Det innebär att den "monetära försäkring" mot kollaps som
tagits under det senaste året i form av extraordinära räntesänkningar
och likviditetsstöd snart börjar avvecklas. Styrräntorna höjs under
2010 och 2011, trots historiskt lågt inflations- och lönetryck, hög
arbetslöshet och tillväxt under trend.
Riksbanken är inget undantag. Styrräntan höjs till 2 procent mot
slutet av 2010 och till 3 procent under 2011. Det innebär att
penningpolitiken ändå förblir expansiv. BNP-tillväxten blir 1,7
respektive 2,6 procent 2010 och 2011; inflationen hålls tillbaka
av lågt resursutnyttjande och historiskt låga löneökningar;
arbetslösheten stiger till 11 procent under 2010, och faller
sedan tillbaka långsamt. Regeringen tillför ekonomin ytterligare 25
miljarder i höstbudgeten. Budgeten blir expansiv också 2011 oavsett
om alliansen sitter kvar eller en vänsterregering tar över.
Opinionsläget tillför en extra osäkerhet kring regeringsbildningen
och därmed det ekonomisk-politiska klimatet efter 2010. Det
skriver SEB-ekonomerna i sin senaste analys av det ekonomiska läget.
- Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt har tydligt förbättrats
jämfört med vinterhalvårets allvarliga krisläge. Ökad stabilitet ger
grogrund för en hygglig tillväxt, säger SEB:s chefekonom Robert
Bergqvist. Lageromslag och tidsbegränsade stimulansinsatser ger en
positiv tillväxtstuds det närmaste halvåret. Osäkerheten kring
hushållens konsumtion och företagens investeringar innebär
frågetecken för kraften och uthålligheten i tillväxten, menar
Bergqvist.
- De globala banksystemen behöver mer tid för att normaliseras och
konsolideras, fortsätter Bergqvist. Kreditförsörjningen fungerar nu
tillfredsställande med hjälp av värdepappersmarknaden, men systemet
verkar vila på förhoppningar om långvarig statlig närvaro och
centralbanker som innehavare av kreditrisk. Det betyder att
risktagande blir felprissatt, vilket ökar farorna för ineffektiv
kreditfördelning och nya obalanser. Det utmanar centralbankerna och
påskyndar räntehöjningarna, avslutar Bergqvist.
Inflationssynen har varierat det senaste året - från oljechock och
inflationsrädsla förra sommaren via vinterhalvårets deflationsskräck
till oro för monetärt framkallad inflation. Dessa förändringar har
skapat stora rörelser i räntemarknaden.
- Resursutnyttjandet är fortsatt lågt och arbetslösheten är hög.
Lönetillväxten globalt faller markant, vilket bidrar till låg
inflationen 2010 och 2011, säger SEB:s prognoschef och huvudredaktör
för Nordic Outlook Håkan Frisén. Cykliska krafter förbättrar
produktiviteten, vilket leder till sänkt kostnadstryck för företag
och till att hushållens köpkraft upprätthålls. Vi tror på en lugnare
ränteutveckling framöver där långräntorna fortsätter uppåt en bit för
att sedan falla något 2010, menar Frisén.
Den amerikanska konsumenten har prövats hårt de senaste åren.
Tidsbestämda statliga åtgärder har satts in. Och det har fått USA:s
ekonomi att sluta falla och tillväxten att öka.
- Vi räknar med en uppstuds i USA:s tillväxt under andra halvåret
2009 med hjälp av lagereffekter, riktade insatser för ökad konsumtion
som t ex skrotbilspremier och stöd till unga förstagångsköpare på
fastighetsmarknaden, säger SEB:s USA-ekonom Mattias Bruér. Vår analys
av historiska vändpunkter visar att hushållen spelar en central roll
för ekonomins återhämtning. Denna gång är osäkerheten mycket stor.
Hushållen har börjat spara och väntas dra upp sin sparkvot
ytterligare ett par procentenheter som en följd av tidigare
husprisfall och fortsatt stigande arbetslöshet. Det dämpar
framtidsutsikterna, säger Bruér.
Tysk ekonomi spelar en nyckelroll för återhämtningen i Europa.
- Tyskland drabbades exceptionellt hårt av den industriella nedgången
i vintras säger Tomas Lindström ansvarig för SEB:s analys av
Euro-zonen. Nu kan vi dock se en del ljusglimtar och rekylen uppåt
kan bli starkare än i många andra länder när återhämtningen väl tar
fart. Samtidigt finns länder inom Euro-zonen som fortfarande plågas
svårt av finans- och bostadskrisen. Det visar vilken svår situation
ECB har när det gäller att välja tidpunkt för att påbörja
räntehöjningarna, menar Lindström.
Utsikterna för den svenska ekonomin har förbättrats:
- Sverige har ett bra utgångsläge. Industrin kan dra nytta av den
internationella uppgången och en svag krona samtidigt som staten och
den privata sektorn har starka balansräkningar, säger Håkan Frisén.
Svenska bolåneräntor är mycket låga i internationell jämförelse,
vilket kan förklara varför huspriserna i Sverige inte fallit som i
andra länder. I dag lånar många hushåll till rörlig ränta, vilket gör
Riksbankens räntevapen extra kraftfullt. Å andra sidan innebär det
också risker för att vi får känna av negativa effekter på bomarknaden
i ett senare skede än omvärlden när räntorna börjar höjas, avslutar
Frisén
Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi
+-------------------------------------------------------------------+
| Internationell ekonomi. BNP Ã…rlig | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| förändring i % | | | | |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| USA | 0,4 | -2,5 | 1,8 | 2,3 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Euro-zonen | 0,6 | -3,9 | 1,2 | 1,8 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Japan | -0,7 | -5,6 | 1,5 | 1,9 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| OECD | 0,6 | -3,9 | 1,3 | 1,9 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Kina | 9,0 | 8,0 | 8,0 | 8,0 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Baltikum | -1,0 | -15,6 | -2,6 | 3,2 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Världen | 3,1 | -0,9 | 3,4 | 4,1 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| % | | | | |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| BNP, dagkorrigerad | -0,5 | -4,9 | 1,7 | 2,6 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| BNP, faktisk | -0,2 | -5,0 | 2,0 | 2,6 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,2 | 8,4 | 10,5 | 10,7 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| KPI-inflation | 3,4 | -0,2 | 1,6 | 2,1 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Offentligt saldo (% av BNP) | 2,5 | -2,6 | -4,0 | -3,9 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Reporänta (dec) | 2,00 | 0,25 | 2,00 | 3,00 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,92 | 9,75 | 9,50 | 9,30 |
+-------------------------------------------------------------------+
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000
företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder
universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska
länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Polen, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt
internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.
Den 30 juni 2009 uppgick koncernens balansomslutning till 2 374
miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 267 miljarder kronor.
Koncernen har cirka 20 500 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.com.
_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 070-445 1404 Mattias Bruér 08-763 8506
Håkan Frisén 070-763 8067 Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8028 Olle Holmgren 08-763 8079
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 99 16,
elisabeth.lennhede@seb.se
Denna information skickades av Hugin.