Nordic Outlook: Stabilisering i sikte men lång...

Världsekonomin har bytt vinterns fria fall mot ett tillstånd av
försiktig stabilisering. Men botten är inte nådd. Produktionen planar
ut under slutet av 2009, men på mycket låga nivåer. BNP i
OECD-området krymper i år med 5 procent. Även 2010 blir ett
recessionsår. "Nollräntepolitik" i många länder och stora
finanspolitiska krispaket hjälper världsekonomin. Arbetslösheten
stiger ändå upp till 12 procent i många OECD-länder och
produktionsgapen blir rekordstora.


I Sverige krymper ekonomin med 5 procent och står stilla 2010.
Arbetslösheten stiger till 12 procent och budgetunderskottet hamnar
på 6 procent. Höstbudgeten väntas ta ytterligare ett steg i expansiv
riktning. Och Riksbanken kan hålla räntan nära nollan både i år och
2010. Det skriver SEB-ekonomerna i sin senaste analys av det
ekonomiska läget i världen och Sverige.

- Läget ser lite ljusare ut än för tre månader sedan, men vägen
framåt blir svår och utmanande för näringsliv och hushåll. Därför
känns den senaste tidens förhoppningar på en snabb vändning - synliga
i t ex aktiekurserna - överdrivna. Det är för tidigt att andas ut,
säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

- Kreditkrisens grepp om världen har mjuknat, men situationen är
långt ifrån till-fredsställande, fortsätter Bergqvist. Problemen
kommer att hämma tillväxten under ytterligare ett par år.
Kreditmarknaden fortsätter anpassningen till en jämvikt som står i
samklang med storleken på den underliggande ekonomin och nya
riskmiljöer och regelverk, säger Bergqvist.

Den offentliga sektorns skuld i OECD-området väntas stiga med ca 25
procentenheter till 100 procent av BNP under åren 2008-2010 som en
effekt av aktiva beslut och svagare ekonomi. Allt fler centralbanker
genomför kvantitativa lättnader genom att köpa stats- och
kreditpapper. Den ekonomiska politiken har på ganska kort tid ändrats
dramatiskt.

- Vi ser risken för deflation som större än risken för inflation,
trots statsmakternas enorma stöttande ingrepp i ekonomin och
banksystemet, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén. Men de
nedåtriktade priskrafterna från en ökande mängd ledig kapacitet och
global konkurrens ska inte underskattas. Först när kreditflödena
normaliserats och resursutnyttjandet nått mer normala nivåer blir det
aktuellt att lägga om den ekonomiska politiken, menar Frisén.

Den globala krisen drabbar exportberoende länder som Tyskland och
Japan extra hårt.  Europa tyngs av tysk nedgång, obalanser på
husmarknader och stor finansiell exponering mot Östeuropa. Eurozonens
budgetsaldo går från -2 procent 2008 till -7 procent av BNP 2010 för
att bland annat möta en snabbt stigande arbetslöshet.
- Även Europa brottas med en snabbt växande mängd lediga resurser,
som pressar ned kärninflationen, säger SEB:s Europa-ekonom Tomas
Lindström. Rent teoretiskt skulle ECB kunna ha en styrränta på -1
procent. Det bekräftar egentligen bara behovet av okonventionell
penningpolitik, säger Lindström.

Nedgången i USA ser ut att bli något mildare; de ekonomisk-politiska
motåtgärderna sattes relativt tidigt. USA är också en mer sluten
ekonomi som drabbas något mindre av den globala exportkollapsen. Ändå
lär det dröja innan USA lyfter på allvar:

- De amerikanska hushållen kan knappast dra USA:s ekonomi framåt på
samma sätt som tidigare, säger SEB:s USA-ekonom Mattias Bruér.
Merparten av hushållens skuldanpassning ligger fortfarande framför
oss. Vi räknar med att hushållen ökar sitt sparande, speciellt när
arbetslösheten stiger till en ny rekordnivå, över 11 procent.
Stresstesten för amerikanska banker var ett positivt besked, men
USA:s ekonomi och finansiella system är inte ute ur dimman än, säger
Bruér.

Sverige har hittills drabbats hårt av den globala nedgången. En stor
och cyklisk export-sektor har visat sig vara mer betydelsefull än
starka fundamenta. Nedgången sprider sig nu från industrin till
inhemska delar av ekonomin. Inte minst ökar trycket på besparingar i
kommunsektorn, om balanskravet ska uppfyllas. Den höga arbetslösheten
gör att löneökningarna blir rekordlåga och KPI-inflationen hamnar
nära nollstrecket, vilket stärker motiven till Riksbankens
nollräntepolitik.

- Situationen för svensk ekonomi ser svår ut de närmaste åren. På
sikt kan dock exporten få stöd av den svaga kronan samtidigt som det
finns ytterligare utrymme för finanspolitisk stimulans. Vår tidigare
bedömning om finanspolitisk stimulans på 45 miljarder kronor 2010
kvarstår, vilket innebär att höstbudgeten kan innefatta nya åtgärder
på ca 20-25 miljarder kronor, menar Håkan Frisén.

Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

+-------------------------------------------------------------------+
| Internationell ekonomi. Ã…rlig procentuell | 2008  | 2009  | 2010  |
| förändring                                |       |       |       |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, USA                                  |  1,1  | -3,3  |  0,5  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, Euro-zonen                           |  0,7  | -4,6  | -0,8  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, Japan                                | -0,7  | -7,7  | -2,1  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, Kina                                 |  9,0  |  5,5  |  6,5  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, OECD                                 |  0,9  | -4,7  | -0,5  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, Världen                              |  3,2  | -2,2  |  1,1  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| Svensk ekonomi. Ã…rlig procentuell         | 2008  | 2009  | 2010  |
| förändring                                |       |       |       |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, dagkorrigerad                        | -0,5  | -4,9  | -0,4  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| BNP, faktisk                              | -0,2  | -5,0  | -0,1  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| Arbetslöshet (%) (ILO-definition)         |  6,2  |  8,9  | 11,4  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| KPI-inflation                             |  3,4  | -0,6  |  0,5  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| Offentligt saldo (% av BNP)               |  2,5  | -3,2  | -6,0  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| Reporänta (dec)                           | 2,00  | 0,25  | 0,25  |
|-------------------------------------------+-------+-------+-------|
| Växelkurs, EUR/SEK (dec)                  | 10,92 | 10,80 | 10,00 |
+-------------------------------------------------------------------+

SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000
företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder
universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska
länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt
internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.
Den 31 mars 2009 uppgick koncernens balansomslutning till 2 460
miljarder kronor och förvaltat kapital till 1187 miljarder kronor.
Koncernen har cirka 21 000 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.com.


För ytterligare information kontakta:

Robert Bergqvist 070-445 1404     Mattias Bruér 08-763 8506
Håkan Frisén 08-763 8067          Bo Enegren 08-763 8594
Mikael Johansson 08-763 8093      Tomas Lindström 08-763 8028

Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 99 16,
[e-mail]


Denna information skickades av Hugin.