Nordic Outlook: Återhämtning i väntan på ex...
Regeringar och centralbanker verkar dra en suck av lättnad. Nu hämtar
världen andan inför andra varvet i ett påfrestande långlopp. En
exceptionell stimulanspolitik har utgjort en fungerande motvikt till
den kraftiga recessionen och kreditoron. BNP-tillväxten i
OECD-området väntas ligga nära trendnivåer 2010-2011. Kina
"garanterar" världen tillväxt på målsatta 8-9 procent men behöver
fortsatt stimulans. Arbetslösheten i de flesta länder når sin högsta
nivå om 6-9 månader, tidigare och på en lägre nivå jämfört med
septemberprognosen. Risken för "sedelpressinflation" är överdriven.
USA och Euro-zonen höjer räntan försiktigt hösten 2010 från extremt
låga nivåer när riskbilden blivit mer symmetrisk. Men det är inte
"business as usual". Tillväxten räcker inte till för att få fram nya
jobb i önskad takt trots kraften från snabbt växande statsskulder och
centralbankers monstruöst stora balansräkningar som behöver monteras
ned.
Sverige är väl positionerat både kort- och långsiktigt - starka
fundamenta betalar sig. BNP-tillväxten 2010 och 2011 landar på 2,5
respektive 2,8 procent (i kalenderjusterade termer), något över trend
tack vare regeringens stimulanspolitik och en ekonomi som i extra hög
grad påverkas av den ultralätta penningpolitiken. Arbetslösheten
planar ut på runt 10 procent nästa sommar. Förväntade löneavtal på 2
procent utgör knappast något hot mot inflationen - produktiviteten
vänder åter uppåt. Riksbankens räntepolitik påverkas av framtida
bankregleringar och ytterligare finanspolitisk stimulans som väntas
oavsett färg på regeringen efter valet 2010. Första höjningen kommer
i vår och räntan väntas ligga på 2 procent i slutet av 2010 och på 3
procent i slutet av 2011. Lågräntemiljön består således.
- Den expansiva politikens verkningsgrad är tillräcklig för att ge
positiva globala tillväxtöverraskningar 2010, säger SEB:s prognoschef
och huvudredaktör för Nordic Outlook, Håkan Frisén. Visst kan
börskurvor, förtroendeindikatorer och lagereffekter luras. Men så
länge stimulanspolitiken ligger kvar är det troligt att
återhämtningen fortsätter och får näring av fortsatt optimism på
finansmarknaderna.
- Men återhämtningen kan fortfarande slå in på fel väg, säger SEB:s
chefekonom Robert Bergqvist. Vi vet ännu inte hur självgående
tillväxten är bortom lager-effekter och riktat statstöd. För 2011
ligger tillväxtriskerna på nedsidan. Osäkerheten om exitpolitikens
utformning och effekter är stor. Behoven att få ned offentliga och
privata skuldberg runt om i världen kommer också att hämma
utvecklingen. Därtill kommer osäkerhet om hur förändringar i de
finansiella regelverken påverkar bankernas utlåning, säger Bergqvist.
Centralbankernas okonventionella politik skapar oro för monetär
inflation, särskilt i en miljö med tillväxtkurvor som försiktigt
pekar uppåt igen och ett pristryck från råvaror.
- Den underliggande inflationen fortsätter ned i Europa och i USA,
driven av lågt resursutnyttjande, avtagande löneökningar och rekyl
för produktiviteten, säger SEB:s Tomas Lindström, med ansvar för
penningpolitisk analys. Den penning-mängd som rör sig ute i
ekonomierna har inte ökat det senaste året trots monetär expansion.
Och det behövs mer än trendtillväxt för att inflationstrycket ska
öka. Att inflationen är låg samtidigt som tillgångspriserna rör sig
uppåt kan snart bli ett dilemma för centralbankerna. Detta ökar
trycket på centralbankerna att lägga mer fokus på risken för nya
finansiella obalanser. Men räntan behöver troligen inte höjas
speciellt mycket för att få en bromsande effekt. Det är troligt att
tidigare uppskattningar av neutral räntenivå ligger i överkant, säger
Lindström.
Påfrestningarna på USA:s ekonomi är stora. Men stödpolitiken är även
den omfattande.
- Vi ser visserligen en konjunkturbotten och ökad real och finansiell
stabilitet men problemen är fortsatt stora, säger SEB:s USA-ekonom
Mattias Bruér. Stimulanspolitiken bidrar i hög grad till en hyfsad
tillväxt, men effekten kommer att klinga av. Arbetslösheten toppar på
11 procent och pressen nedåt på lönerna är stor. Samtidigt står
mindre banker ännu inte på fast mark, vilket hämmar kredittillväxten.
Det är ingen brådska för Federal Reserve att höja räntan - de tar
första steget i slutet av nästa år, säger Bruér.
Sverige kan snart visa upp en tillväxt som ligger ganska högt i ett
internationellt perspektiv.
- Starka fundamenta, inte minst i de nordiska länderna, betalar sig.
Många länder måste inom en snar framtid formulera exit-strategier och
dra åt svångremmen för att stoppa en alltför snabb försämring av de
offentliga finanserna. Här har Sverige ett relativt bra utgångsläge,
säger SEB-ekonomen Daniel Bergvall med särskilt ansvar för analysen
av offentliga finanser. Att arbetslösheten stiger med 3,5
procentenheter får förstås återverkningar på statsfinanserna. Men
budgetunderskotten hamnar på en internationellt sett låg nivå på 2,5
procent både 2010 och 2011 och statsskulden ökar till "bara" 40
procent av BNP. Ett regeringsskifte ändrar inte prognosen i någon
större utsträckning, säger Bergvall.
KPI-inflationen i Sverige ökar något det närmaste halvåret men det
underliggande pris-trycket pressas nedåt av bland annat ett
historiskt lågt resursutnyttjande, ökad produktivitet, en starkare
krona och ökad sannolikhet för fallande livsmedelspriser.
- Trots att vi nu ser lite ljusare på tillväxt och arbetsmarknad är
vi inte speciellt oroliga för inflationen i Sverige. Den
underliggande inflationen är visserligen lite högre i Sverige än i
omvärlden, men det följer ganska väl historiska mönster. Vi räknar
med att det rättar till sig i takt med att produktivitet och kronkurs
når mer normala nivåer, säger Håkan Frisén. Riksbanken har egentligen
ingen brådska att höja men vår bedömning är att man påbörjar
räntehöjningar våren 2010, d v s lite tidigare än man hittills
aviserat. En ljusare konjunkturbild med mer symmetrisk riskbild och
allt tydligare tendenser till obalanser på bomarknaden är motiv för
att påbörja processen lite tidigare än de flesta andra centralbanker,
säger Frisén.
G20-ekonomierna håller nu på och bygger det "nya världsekonomiska
huset" med målet att få en mer balanserad och stabil global ekonomisk
och finansiell utveckling framöver.
- Det är viktigt att följa G20-arbetet, inte minst med tanke på
Sveriges stora internationella beroende, säger Robert Bergqvist. Vi
rör oss mot en globalisering av den ekonomiska politiken och den
finansiella infrastrukturen. De politiska influenserna i realekonomin
och det finansiella systemet ökar framöver. Det finns en tidsplan för
hur G20-länderna ska bygga framåt. Utvecklingen är mycket positiv,
men fortfarande saknas stora delar av ritningarna till det nya huset
- det ger förstås en osäkerhet kring framtida spelregler för hushåll
och företag, avslutar Bergqvist.
Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi
+-------------------------------------------------------------------+
| Internationell ekonomi. BNP Ã…rlig | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| förändring i % | | | | |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| USA | 0,4 | -2,5 | 3,0 | 2,2 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Euro-zonen | 0,6 | -3,9 | 1,8 | 2,1 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Japan | -0,7 | -5,0 | 1,8 | 2,1 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| OECD | 0,6 | -3,5 | 2,3 | 2,4 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Kina | 9,0 | 8,5 | 9,0 | 9,0 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Baltikum | -1,0 | -15,8 | -2,6 | 3,6 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Världen | 3,1 | -1,0 | 3,9 | 4,1 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| % | | | | |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| BNP, dagkorrigerad | -0,5 | -4,2 | 2,5 | 2,8 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| BNP, faktisk | -0,2 | -4,3 | 2,8 | 2,8 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,2 | 8,3 | 9,8 | 9,9 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| KPI-inflation | 3,4 | -0,3 | 1,2 | 2,4 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Offentligt saldo (% av BNP) | 2,5 | -1,9 | -2,5 | -2,3 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Reporänta (dec) | 2,00 | 0,25 | 2,00 | 3,00 |
|-------------------------------------+-------+-------+------+------|
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,92 | 10,20 | 9,70 | 9,30 |
+-------------------------------------------------------------------+
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000
företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder
universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska
länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt
internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra.
Den 30 september 2009 uppgick koncernens balansomslutning till 2 233
miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 295 miljarder kronor.
Koncernen har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.com.
_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 070-445 1404
Daniel Bergvall 08-763 8594
Mattias Bruér 08-763 8506
Håkan Frisén 070-763 8067
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8028
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 9916,
elisabeth.lennhede@seb.se
Denna information skickades av Hugin.